Valutakurser

Valutakurser styrs av räntor, inflation, ekonomiska
förväntningar och ett lands regering.

Valutakurser är känsliga mot politisk instabilitet och ränteförändringar.

Valutakurser styrs av efterfråga och tillgång, som alla andra varor och tjänster. Det finns flera faktorer som skiljer valutakurser från aktier och varor.

Valutamarknaden är världens största finansmarknad. Förutsatt att mätning görs efter omsättning.

En annan särskiljande drag är att valutakurser rör sig mot andra valutor. Nedgång i en valuta betyder att annan valuta stiger i ungefär samma grad. När aktier går ner i värde sjunker vanligtvis alla aktier. Vid en allmän uppgång stiger de flesta aktier. Samma mekanism finns inte på valutamarknaden.

Valutakurser rör sig saktare än aktiemarknaden. Förtjänst möjligheten finns i små ändringar. Små förändringar dagligen kan utnyttjas av personer med fingertoppskänsla. Summerat blir det stora vinster.

Länder med stor omsättning av regeringar får sin valuta sänkt. Italien som byter regering årligen hade stora problem med sin valuta eftersom valutakurser bedöms efter politisk stabilitet.

Räntor spelar en stor avgörande roll för valutakurser. Stiger räntan i ett land flyr valutan dit där de få bäst ränta på pengar. Inflation utarmar pengar. Stiger inflationen i ett land sjunker värdet på valutan om inte ränta höjs en bra bit över inflationen.

Svenska företag drabbades av hårt ekonomiskt bakslag under slutet av 80-talet. Svenska banker var ett tag försiktiga att bevilja nya banklån och krediter. Problemet var att företagen tog nya banklån i tyska mark och dollar. När den svenska valutakursen började flyta i början på 90-talet blev banklånen dyra eftersom svenska valutan sjönk drastiskt i värde. Ett simpelt försök med räntor på 500 % hjälpte inte.

Riksbanken brukar gå in och stödköpa svenska kronor vid kraftig nedgång. Men det är sällan det lyckas. Exportföretagen förlorar pengar om till exempel dollarn går ner i värde. Eftersom de flesta exportföretagen säljer i US dollar. För att försäkra sig mot valutakurser som sjunker kan de försäkra sig om ett högt värde, även dollarn sjunker. Det gör med hjälp av terminsaffär.

Valutan påverkas även av deflation som är motsatsen till inflation.

Statspapper

Statspapper är beteckning på värdepapper en stat ger ut för att låna pengar.

Statspapper i Sverige hanteras av riksgälden.

Statspapper ges ut för att låna upp pengar till staten. De vanligaste är obligationer och statsskuldväxlar. Statsskuldsväxel löper oftast på ett år. Obligationer löper oftast på längre tid.

Stater har i många hundra år använt sig av skuldsedlar för att finansiera statens utgifter. Oftast har krig varit den huvudsakliga orsaken till att stater lånat upp pengar i stora mängder med hjälp av statspapper.

Statspapper i historien.

Amerikanska inbördeskriget finansierades indirekt av statspapper. De gav ut dollarsedlar som egentligen inte hade något värde. Presidenten lovade att de skulle kunna bytas in mot guld om de vann kriget. Det skedde visserligen inte eftersom de införde regler som förbjöd allmänheten att äga guld. På så sätt behövde de inte uppfylla sitt åtagande. Men eftersom Amerika har många företag och utrikeshandel förlorade dollarn inte i värde. Folket upplevde därför inte sig lurad i någon större utsträckning.

Efter första världskriget blev Tyskland dömd att betala stora krigsskadestånd. Lösningen för ett finansiellt hårt ansträngt Tyskland blev att låna pengar utomlands med statspapper, statskuldsedlar. Dessa skulder ska betalas tillbaka. När staten inte har möjlighet att få in tillräckligt med pengar klirar det i fingrarna. Lösningen blev att trycka upp sedlar i stora mängder för att få fart på ekonomin och betala utlandsskulderna. Lösningen blev dyr. Inflationen tilltog. Efter ett tag behövdes en skottkärra full med sedlar för att betala en limpa bröd.

Många länder har både före kriget och efter kriget försökt lösa sina ekonomiska bekymmer med att trycka pengar. När igen vill investera i statspapper blir den desperata utvägen att trycka pengar. Det finns ett myntat uttryck för detta, ”sedlarna är inte värda pappret de är tryckta på.

Referens

Reporänta

Reporänta styr till vilken ränta som affärsbankerna får låna till hos Riksbanken.

Reporänta är ett viktigt styrmedel för Riksbanken.

Reporäntan styr dagslåneräntan, den ränta som bankerna får låna till hos Riksbanken.

Det är ett komplicerat system med olika namn på nästan samma sak.

Reporäntan styrs av köp och försäljning av räntebärandepapper. Reporäntan sätts i samband med auktioner på statspapper som hålls ungefär en gång i veckan. Världens centralbanker använder reporäntan som sin viktigaste styrning av penningpolitiken.

Så här använder Riksbanken reporänta.

Riksbanken har två alternativ. Antingen sälja pengar till bankerna, i praktiken låna ut pengar till bankerna, eller köpa pengar av bankerna. Den sist nämnda kallas för omvänd repa.

Om riksbanken säljer pengar ökar bankernas tillgång till likvida medel och kan låna ut mer pengar. När Riksbanken köper pengar minskar bankernas likvida medel och bankerna kan låna ut mindre.

Reporänta är Riksbankens bästa verktyg för att styra och kontrollera pengar mängden i samhället. De kan balansera utbudet av likvida medel för att få en stabil ekonomi. Banker placera sina tillgångar där de får mest ränta. En bank är skyldig att ha en viss kassa. Är kassan för stor innebär det ränteförluster. Är den för låg kan de inte betala sina skulder.

För bankernas planering av penningbehov är reprätan lika viktig för bankerna. Bankerna kan placera överskott hos centralbanken och få ränta. Räntan fastställs genom auktioner. Normalt är att den som bjuder högst vinner. Det gäller vid den vanliga reporäntan. Den som betalar mest få lånet. Men eftersom den reporäntan mest används i Sverige för att ge bankerna möjlighet att bli av med kassaöverskott blir den som bjuder lägst vinnaren. Lågt bud innebär en låg ränta. Har affärsbankerna mycket pengar i kassan är de villiga att låna ut till låg ränta. Blir den allt för låg är det bättre för affärsbanker att låna ut till företag till högre ränta.

Reporäntan är ett samspel mellan affärsbankerna och riksbanken. Genom auktioner sätts reporäntan.

Referens

Riksgäld

Riksgäld är statens skulder, skulderna hanteras av Rikgälden som har en enda uppgift att låna upp pengar.

Riksgäld är ett sammansatt ord riks kan betyda stat och gäld skuld.

Riksgäld är det samma som statskuld. Det som staten är skyldiga banker, privatpersoner och utländska regeringar.

Riksgälden hanterar upplåningen åt staten. Det gör dom genom att ge ut obligationer och ibland låna av utländska banker.

Den största delen av statsskulden är till inom landet. Utländska statsskulden är mindre. På grund av svenska devalveringar, att svenska kronan sjunker i värde jämfört med andra valutor, blir utländska skulder dyra. Utländska lån tas i andra valutor än svenska kronan till exempel euro eller dollar.

Stödköp

Stödköp är att köpa up värdepapper för att förhindra kursnedgång. Mest omtalad vid centralbankernas köp av valuta.

Stödköp kan göras i alla olika slags värdepapper som aktier, obligationer, valutor.

Stödköp förknippas mest med riksbankens försök att hålla svenska kronans värde uppe i förhållande till dollar och D-mark. Stödköpet misslyckades 1992 och riksbanken tog till att höja räntan till 500 procent utanframgång. Sedan dess låter vår centralbank att kronan flyta fritt. Marknaden får sätta värdet på vår valuta.

Centralbanker runt om världen försöker nästan alltid att stödköpa sin valuta. Anledningen till detta är att när valutakurser sjunker blir importen dyrare. Exporten förlorar sitt värde. Varor säljs till reapris. När den ekonomiska utvecklingen går emot ett lands ekonomi blir situationen ohållbar. Den snabbaste vägen är att genomföra stödköp. Dock visar historien att få stödköp lyckas. Det är oftast en dyr lösning. Det som behövs är stabila åtgärder som förbättrar ett lands ekonomi.

Nu är det inte bara stater som stödköper värdepapper. Börsbolag tvingas ibland att göra stödköp av den egna aktien för att lugna marknaden. När kursen på en aktie sjunker kraftigt försämrar det möjligheten till att få in nytt kapital till företaget. I det långa loppet blir det svårt att finansiera fortsatt utveckling. Det är ett hot mot verksamheten. Börsbolag har ofta bättre möjligheter till att lyckas med stödköp. Det rör sig om mindre pengar samt att aktieköpare är mer som flockdjur. När en aktie börjar stiga i värde är det många som vill vara med och tjäna pengar. Det ena leder till det andra. Fastän de grundläggande problemen finns kvar fortsätter spekulationerna. Ingen vill kliva av ett tåg som rusar framåt i full fart. Många bortser från att rälsen för eller senare tar slut. Istället för en mjuk inbromsning kan det bli tvärstopp. Företag köper sig tid att rätta till problemen. Så många gånger hjälper stödköp för aktier.

Obligation

Obligation är ett värdepapper som berättigar till utdelning och inlösen vid en förutbestämd tidpunkt.

Obligation kan ge ränta under löptiden eller när den löses in.

Obligation är ett lån. Kallas även för obligationslån.
Ges ut av staten, i Sverige genom riksgäldskontoret, och av bostadsföretaget
som till exempel SBAB. Vem som helst får ge ut obligationslån men det är få som
vill investerar i dem.

Obligation som ger ränta kontinuerligt under löptiden kallas för kupongobligation och är den vanligaste formen.

Om obligationen inte ger ränta under löptiden sätts priset vid köp lägre än
inlöses priset, kallas för nollkupongare. Sätts räntan väldigt högt och inte har
någon säkerhet för lånet kallas den vanligtvis för junk bonds.

Referens

Växel

Växel är en skuldförbindelse med särskilda krav på innehåll och utformning.

Växel har funnits sedan tidig medeltid.

Dragen växel är en skuldförbindelse som ska innehålla ordet växel samt att utställaren riktar en ovillkorlig anmodan till viss person att utbetala angivet belopp.

Växel ska också innehålla uppgift pengabelopp, datum för utfärdandet samt datum för lösen.
Gammeldags nog ska den också innehålla utställelse orten och lösen orten. Och växeln ska vara underskriven.

Det kan tyckas lite krångligt att förstå hur konstruktionen är uppbyggd.
Särskilt idag när växlar inte längre tycks användas.

Egentligen är processen inte särskilt svår. Om säljaren av varor säljer till en fabrik kan fabriken
betala med växel, om de inte har pengar för tillfället.

En växel utfärdas om belopp och när den ska lösas. Fabriken skriver under och
bekräftar skulden. Säljaren tar den till banken som löser in den mot kontanter. Banken tar
en liten avgift på några procent för inlösen av en växel. När förfallodatum inträffar ska fabriken betala till banken för att bli kvitt skulden. Betalar inte fabriken kontaktar banken säljaren som får betala in till banken det belopp som han tidigare fått. Banken tar alltså egentligen ingen risk. Säljaren kan välja att protestera till notarius publicus.

Fördelen för säljaren att han på enkelt sätt kan lämna ärendet till kronofogden för indrivning av skulden. Den som skrivit på växeln kan inte protestera utan får finna sig i att betala även till exempel att han har reklamerat varorna.

Referens

Resultaträkning

Resultaträkning indelas i olika konton som kan brytas ner för att få en bild av vad som ger intäkter och vilka kostnader som finns.

Resultaträkning redovisar ett företags intäkter och kostnader.

Resultaträkning och balansräkning utgör företagets grund för bokslutet. Den löpande redovisningen är indelad i olika konton. Summering av konton och systematisk uppställning ger en god bild över intäkterna, vad som generar intäkter. Den ger också en bra bild på vilka kostnader ett företag har. Resultaträkningen används som grund för produktkalkylering. Utan en bra redovisning skulle det vara svårt att beräkna kostnader för att producera en vara eller tjänst.

Resultaträkningens konton

Resultaträkningens konton ska periodiseras för att visa korrekt data. Periodisering är att fördela kostnader till rätt tidsperiod. Ett typexempel på detta är inköp av en dyr maskin. Att ta upp hela beloppet i resultaträkningen visar felaktig kostnad. Maskin kommer att användas under många år. Därför ska bara en del av kostnaden tas upp. Sedan tas kostnaden upp under flera år tills värdet, inköpet, helt är avskriven. För att få en korrekt avskrivning ska en ekonomisk plan hur länge man kan anta maskinen är tillnytta innan den skrotas. Detta kallas ekonomisk livslängd. En del maskiner håller i 50 år. Men av praktiska skäl brukar en maskin ges en längsta tid på tio år. I skatterättslig mening får maskiner skrivas av fortare. En maskin skrivs skattemässigt av på fem år. Den är den kortaste avskrivningstiden. Vill man skriva av den på längre tid går det bra, så länge det är ekonomiskt försvarbart. Ekonomiskt försvarbart kallas för god redovisningssed.

Försäljning periodiseras på samma sätt. Så att det går att utläsa rätt belopp i en resultaträkning.

Referens

Verkställande direktör

Verkställande direktör är den som är utsedd av styrelsen för ett bolag att sköta daglig verksamhet.

Verkställande direktör utför de uppdrag som styrelsen ger honom/henne.

Verkställande direktör förkortas vanligtvis med verkställande direktör. Uppdraget är ett förtroende uppdrag. Styrelsen utser verkställande direktör. Dennes uppgift är att sköta den dagliga verksamheten, ofta kallad operativa verksamheten. I uppgifterna ingår att verkställa styrelsens direktiv och att rapportera tillbaka om bolagets ekonomi och verksamhet.

Verkställande direktörs befogenheter och arbetsuppgifter finns till en viss del lagstiftat om i aktiebolagslagen (ABL) 8 kapitlet §§ 27-34. Av § 27 framgår det att det inte är obligatoriskt för ett aktiebolag att ha en verkställande direktör. Av § 29 finns översiktlig beskrivning om verkställanden direktörens arbetsuppgifter.

En verkställande direktör kan överstiga sina befogenheter. Om en verkställande direktör överstiger sina befogenheter är rättshandlingen inte bindande för bolaget (ABL 8:42). Om en verkställande direktör avtalar om något som ligger utanför dennes rättigheter som en verkställande direktör är avtalet bara ogiltigt om motparten var medveten om att en verkställande direktör saknade behörighet. Detta leder till svåra beviskrav. En verkställande direktör som säljer ett dotterbolag utan behörighet från styrelsen är svår att stoppa. Det krävs att köparen var införstådd med att verkställande direktören inte hade kunskap om att verkställande direktören inte hade denna rätt. För större dotterbolag bör köpare misstänka att denne inte har rätt att sälja bolaget utan styrelsens godkännande. Ett litet dotterbolag skulle kunna säljas med bindande verkan trots att beslut saknas från styrelsen. Detta är bara en överblick om konsekvenserna. Det bygger inte på något verkligtfall utan få ses som en allmän diskussion om hur det skulle kunna se ut när en VD överträder sin befogenhet.

Verkställande direktör och koncernchef.

Koncernchef känns och låter som en person med mer pondus är än en verkställande direktör. Och så fungerar det nog i praktiken. Under 80-talet blev det populärt att företagsledare kallade sig för koncernchef i stället för verkställande direktör. Men det finns en lustifikation med detta. Mig veterligen finns inte begreppet koncernchef med i ABL. En sökning i ABL juni 2009 gav svaret att sökbegreppet inte matchade någon text. Alltså har en koncernchef enligt lag inga befogenheter. Men i praktiken har förstås en koncernchef en hel del att säga till om.

Känd verkställande direktör

Det finns många kända verkställande direktörer. Svårt att peka ut den mest kända. Kanske är det Per G Gyllenhammar. PG var känd under sin tid som VD för Volvo. Han hade många järn i elden. Först ville han bytta bort halva Volvo på 70-talet till Norge mot olja. Han försökte även slå ihop SAAB och Volvo. Marcus Wallenberg som hade det största inflytandet över SAAB var med på noterna. Men aktieägarna rösta ner båda förslagen. Senare försökte Per G Gyllenhammar slå ihop franska Renault med Volvo. Även detta uteblev. När den affären inte gick igenom avgick han korttid därefter som verkställande direktör i Volvo.

När en verkställande direktör får sparken.

Om en styrelse inte har förtroende för sin verkställande direktör får denne avgå. Verkställande direktör omfattas inte av de vanliga lagarna om anställningstrygghet. Av den anledningen förhandlar VD:n fram avgångsvederlag, ofta kallad fallskärmsavtal. Till skillnad från en vanlig tjänsteman kan direktören stå utan arbete imorgon. Utan särskilt avtal blir denne utan lön eller annan ersättning.

Det som är fel är att nivån har blivit helt uppåt väggarna. Ett annat fel är att det spridit sig till statliga verk och kommuner där ofta tjänstemannen omfattas av anställningstrygghet. Trotts anställningstrygghet vill de ha samma förmåner som om de inte hade trygget.