Deflation
Deflation innebär att pengarna blir mer värda eller om man så vill priserna sjunker real lönerna stiger.
Deflation är motsatsen till inflation då pengarna blir mindre värda.
Deflation uppstår inte lika ofta som inflation. I Sverige har det inträffat ett fåtal tillfälle. Deflation har precis som inflation negativ påverkan på ekonomin.
När reallönerna stiger avtar intresset att spendera pengar. Konsumenterna handlar mindre. Företagen får svårare att sälja sina produkter, mindre arbetstillfällen.
Fenomenet är skadligt för ekonomin. Intresse för nyinvesteringar och konsumtion minskar drastiskt. Produktionen minskar. Arbetslösheten ökar. En mardröm för vilken finansminister som helst scenario. Här spelar partifärgen ingen roll.
Kända deflationsperioder i Svensk ekonomi är 1920 till 1922. Under 1800-talet inträffade det ofta. Idag bedriver staten en aktive deflationspolitik som syftar till att få en jämn utveckling av ekonomin. Blir efterfrågan för stor på konsumtionsvaror minskar staten genom centralbanken pengar i finansiella systemen och höjer räntan. Det kyler av ekonomin som riskerar att gå överstyr annars. Blir aktiviteten för låg tillförs finansiella systemet mer pengar för att öka aktiviteten.
Åtgärder kan även vara att höja konsumtionsskatterna, moms, och minska statliga utgifterna. Det får också effekten att ekonomin kyls ner.
Definitionen på för stor efterfråga är när konsumtionen överstiger produktionskapaciteten.