Resultaträkning
Resultaträkning indelas i olika konton som kan brytas ner för att få en bild av vad som ger intäkter och vilka kostnader som finns.
Resultaträkning redovisar ett företags intäkter och kostnader.
Resultaträkning och balansräkning utgör företagets grund för bokslutet. Den löpande redovisningen är indelad i olika konton. Summering av konton och systematisk uppställning ger en god bild över intäkterna, vad som generar intäkter. Den ger också en bra bild på vilka kostnader ett företag har. Resultaträkningen används som grund för produktkalkylering. Utan en bra redovisning skulle det vara svårt att beräkna kostnader för att producera en vara eller tjänst.
Resultaträkningens konton
Resultaträkningens konton ska periodiseras för att visa korrekt data. Periodisering är att fördela kostnader till rätt tidsperiod. Ett typexempel på detta är inköp av en dyr maskin. Att ta upp hela beloppet i resultaträkningen visar felaktig kostnad. Maskin kommer att användas under många år. Därför ska bara en del av kostnaden tas upp. Sedan tas kostnaden upp under flera år tills värdet, inköpet, helt är avskriven. För att få en korrekt avskrivning ska en ekonomisk plan hur länge man kan anta maskinen är tillnytta innan den skrotas. Detta kallas ekonomisk livslängd. En del maskiner håller i 50 år. Men av praktiska skäl brukar en maskin ges en längsta tid på tio år. I skatterättslig mening får maskiner skrivas av fortare. En maskin skrivs skattemässigt av på fem år. Den är den kortaste avskrivningstiden. Vill man skriva av den på längre tid går det bra, så länge det är ekonomiskt försvarbart. Ekonomiskt försvarbart kallas för god redovisningssed.
Försäljning periodiseras på samma sätt. Så att det går att utläsa rätt belopp i en resultaträkning.