Stödköp

Stödköp är att köpa up värdepapper för att förhindra kursnedgång. Mest omtalad vid centralbankernas köp av valuta.

Stödköp kan göras i alla olika slags värdepapper som aktier, obligationer, valutor.

Stödköp förknippas mest med riksbankens försök att hålla svenska kronans värde uppe i förhållande till dollar och D-mark. Stödköpet misslyckades 1992 och riksbanken tog till att höja räntan till 500 procent utanframgång. Sedan dess låter vår centralbank att kronan flyta fritt. Marknaden får sätta värdet på vår valuta.

Centralbanker runt om världen försöker nästan alltid att stödköpa sin valuta. Anledningen till detta är att när valutakurser sjunker blir importen dyrare. Exporten förlorar sitt värde. Varor säljs till reapris. När den ekonomiska utvecklingen går emot ett lands ekonomi blir situationen ohållbar. Den snabbaste vägen är att genomföra stödköp. Dock visar historien att få stödköp lyckas. Det är oftast en dyr lösning. Det som behövs är stabila åtgärder som förbättrar ett lands ekonomi.

Nu är det inte bara stater som stödköper värdepapper. Börsbolag tvingas ibland att göra stödköp av den egna aktien för att lugna marknaden. När kursen på en aktie sjunker kraftigt försämrar det möjligheten till att få in nytt kapital till företaget. I det långa loppet blir det svårt att finansiera fortsatt utveckling. Det är ett hot mot verksamheten. Börsbolag har ofta bättre möjligheter till att lyckas med stödköp. Det rör sig om mindre pengar samt att aktieköpare är mer som flockdjur. När en aktie börjar stiga i värde är det många som vill vara med och tjäna pengar. Det ena leder till det andra. Fastän de grundläggande problemen finns kvar fortsätter spekulationerna. Ingen vill kliva av ett tåg som rusar framåt i full fart. Många bortser från att rälsen för eller senare tar slut. Istället för en mjuk inbromsning kan det bli tvärstopp. Företag köper sig tid att rätta till problemen. Så många gånger hjälper stödköp för aktier.