Verkställande direktör
Verkställande direktör är den som är utsedd av styrelsen för ett bolag att sköta daglig verksamhet.
Verkställande direktör utför de uppdrag som styrelsen ger honom/henne.
Verkställande direktör förkortas vanligtvis med verkställande direktör. Uppdraget är ett förtroende uppdrag. Styrelsen utser verkställande direktör. Dennes uppgift är att sköta den dagliga verksamheten, ofta kallad operativa verksamheten. I uppgifterna ingår att verkställa styrelsens direktiv och att rapportera tillbaka om bolagets ekonomi och verksamhet.
Verkställande direktörs befogenheter och arbetsuppgifter finns till en viss del lagstiftat om i aktiebolagslagen (ABL) 8 kapitlet §§ 27-34. Av § 27 framgår det att det inte är obligatoriskt för ett aktiebolag att ha en verkställande direktör. Av § 29 finns översiktlig beskrivning om verkställanden direktörens arbetsuppgifter.
En verkställande direktör kan överstiga sina befogenheter. Om en verkställande direktör överstiger sina befogenheter är rättshandlingen inte bindande för bolaget (ABL 8:42). Om en verkställande direktör avtalar om något som ligger utanför dennes rättigheter som en verkställande direktör är avtalet bara ogiltigt om motparten var medveten om att en verkställande direktör saknade behörighet. Detta leder till svåra beviskrav. En verkställande direktör som säljer ett dotterbolag utan behörighet från styrelsen är svår att stoppa. Det krävs att köparen var införstådd med att verkställande direktören inte hade kunskap om att verkställande direktören inte hade denna rätt. För större dotterbolag bör köpare misstänka att denne inte har rätt att sälja bolaget utan styrelsens godkännande. Ett litet dotterbolag skulle kunna säljas med bindande verkan trots att beslut saknas från styrelsen. Detta är bara en överblick om konsekvenserna. Det bygger inte på något verkligtfall utan få ses som en allmän diskussion om hur det skulle kunna se ut när en VD överträder sin befogenhet.
Verkställande direktör och koncernchef.
Koncernchef känns och låter som en person med mer pondus är än en verkställande direktör. Och så fungerar det nog i praktiken. Under 80-talet blev det populärt att företagsledare kallade sig för koncernchef i stället för verkställande direktör. Men det finns en lustifikation med detta. Mig veterligen finns inte begreppet koncernchef med i ABL. En sökning i ABL juni 2009 gav svaret att sökbegreppet inte matchade någon text. Alltså har en koncernchef enligt lag inga befogenheter. Men i praktiken har förstås en koncernchef en hel del att säga till om.
Känd verkställande direktör
Det finns många kända verkställande direktörer. Svårt att peka ut den mest kända. Kanske är det Per G Gyllenhammar. PG var känd under sin tid som VD för Volvo. Han hade många järn i elden. Först ville han bytta bort halva Volvo på 70-talet till Norge mot olja. Han försökte även slå ihop SAAB och Volvo. Marcus Wallenberg som hade det största inflytandet över SAAB var med på noterna. Men aktieägarna rösta ner båda förslagen. Senare försökte Per G Gyllenhammar slå ihop franska Renault med Volvo. Även detta uteblev. När den affären inte gick igenom avgick han korttid därefter som verkställande direktör i Volvo.
När en verkställande direktör får sparken.
Om en styrelse inte har förtroende för sin verkställande direktör får denne avgå. Verkställande direktör omfattas inte av de vanliga lagarna om anställningstrygghet. Av den anledningen förhandlar VD:n fram avgångsvederlag, ofta kallad fallskärmsavtal. Till skillnad från en vanlig tjänsteman kan direktören stå utan arbete imorgon. Utan särskilt avtal blir denne utan lön eller annan ersättning.
Det som är fel är att nivån har blivit helt uppåt väggarna. Ett annat fel är att det spridit sig till statliga verk och kommuner där ofta tjänstemannen omfattas av anställningstrygghet. Trotts anställningstrygghet vill de ha samma förmåner som om de inte hade trygget.